Pga. det udbrud af FECE som har været i skandinavien de sidste par måneder, er vi blevet enige om, at lave en lille ændring i reglerne for tilbagebetaling. Dette har vi gjort for at vise forståelse for alvoren bag smitsomme sygdomme, respekt og hensyn til dem, der på så tragisk vis har mistet deres dyr.
Så fra nu af, så kan man få sine penge tilbage, hvis man kan påvise en dyrlæge attest på, at ens dyr bærer på smitten, enten ved at selve dyret har været sygt, eller har smittet andre dyr. Selvfølgelig betyder dette, at dyrene ikke må medbringes i lokalet eller deltage på udstillingen, og vi håber på, at den anbefalte karantæne periode som findes for denne smitsomme sygdom bliver overholdt.
Med Venlig Hilsen
Vif-Crewet
Klap på skulderen til Jer arrangører! Jeg synes det er godt, at I udviser respekt for denne grimme sygdom, samt at I er villige til at tilbagebetale penge til de ejere, hvis dyr enten er bærere eller smittede!
Kan inte annat än hålla med Lussingen! Nu är jag visserligen en utav dem som är drabbad utav FECV, så visst gynnas jag positivt utav det här så att säga. Men oavsett om mina djur vore drabbade eller ej, så tycker jag verkligen att den här sjukdomen bör uppmärksammas. FECV är inget att leka med, många illrar dör faktiskt utav den oavsett hur mycket vård de får under sjukdomen, och vad värre är så även om de tillfrisknar så löper de hög risk av att få men som följer dem hela livet, och i värsta fall så kan det korta ner en illers livslängd betydligt :( illrar som haft FECV och varit dåliga i magen under en längre tid löper tyvärr te.x hög risk för att utveckla Lymfom i mag och tarmkanal, förutom IBD och kroniska magsår. Inget utav det speciellt trevligt om man säger så. Så tummen upp för att ni visar erat stöd i den här frågan!
Kan kun være enig med de andre. Jeg bliver nu lidt nervøs, kan dyrene ha det uden man opdager det?
Citat fra: Sølvsten Dato 14. Oktober 2010, kl. 13:29
Kan kun være enig med de andre. Jeg bliver nu lidt nervøs, kan dyrene ha det uden man opdager det?
Ja, de kan vara asymptomatiska smittbärare, alltså att de själva inte blir sjuka av det, men risken finns att de smittar andra. Men viruset behöver egentligen vara "aktivt", alltså aktivt utsöndras via avföringen för att det ska smitta. Som exempel med mina illrar: de är nu bra i magen och borde faktiskt inte smitta andra illrar så länge dem är det, men eftersom de tidigare haft symptom så bär de just nu på det vilket innebär att om de tex utsätts för stress på en illerträff eller liknande som gör att de får dålig mage, så kan viruset faktiskt utsöndras ändå, och då smitta andra. Mina illrar är satta i karantän sedan ganska länge och kommer vara i karantän till Februari just in case. Karantän rekommendationerna varierar ganska mycket beroende på land samt vem du frågar, men i sverige har vi rekommenderad karantän tid på 6-8 månader, det är även samma tid som det enda forskar lag som forskar på ECE hos iller, i Usa rekommenderar.
Citat fra: Starshineferrets Dato 14. Oktober 2010, kl. 14:09
Citat fra: Sølvsten Dato 14. Oktober 2010, kl. 13:29
Kan kun være enig med de andre. Jeg bliver nu lidt nervøs, kan dyrene ha det uden man opdager det?
Ja, de kan vara asymptomatiska smittbärare, alltså att de själva inte blir sjuka av det, men risken finns att de smittar andra. Men viruset behöver egentligen vara "aktivt", alltså aktivt utsöndras via avföringen för att det ska smitta. Som exempel med mina illrar: de är nu bra i magen och borde faktiskt inte smitta andra illrar så länge dem är det, men eftersom de tidigare haft symptom så bär de just nu på det vilket innebär att om de tex utsätts för stress på en illerträff eller liknande som gör att de får dålig mage, så kan viruset faktiskt utsöndras ändå, och då smitta andra. Mina illrar är satta i karantän sedan ganska länge och kommer vara i karantän till Februari just in case. Karantän rekommendationerna varierar ganska mycket beroende på land samt vem du frågar, men i sverige har vi rekommenderad karantän tid på 6-8 månader, det är även samma tid som det enda forskar lag som forskar på ECE hos iller, i Usa rekommenderar.
Tak for svaret. Hm det er godt nok ikke rart for så kan der jo være en stor chance for at ens dyr smitter eller bliver smittet uden at man ved at de er syge
Jo det är tyvärr så... det är därför som just FECV är så obehagligt för att det sprids som en löpeld. Däremot kan man tänka på att djur som regelbundet utsätts för andra illrar etc ofta har en viss immunitet mot det, och kanske inte drabbas alls, eller bara får svaga symptom. Som mina illrar te.x jag är ganska så säker på att mina har kommit i kontakt med viruset tidigare i små doser på tex träff, utställningar etc, vilket antagligen förklarar varför de ändå har varit så pass lindrigt drabbade.
Sedan behöver man inte få total panik eller bli hysterisk över detta heller, ECE och FECV finns , och kommer antagligen alltid att finnas. Eftersom det är ett virus som dessutom muterar så brukar de blossa upp med några års mellanrum, för att sedan "försvinna" efter ett par månader, eftersom merparten av alla djuren då blivit utsatta för det i mer eller mindre grad, och utvecklad "immunitet". De flesta illrar får inga eller lindirga symptom och tillfrisknar snabbt, men ett fåtal klarar sig inte. Jag vet att 4 illrar har avlidit pga av mina illrar till exempel, vilket är nog för mig för att veta att mina bär på det, oavset om de haft symptom eller ej.
Ja nu kan det godt være jeg spørger lidt "dumt"..!!
Men hvad er det for en sygdom i skriver om??
Håber I kan give mig en forklaring.
FECV eller ECE är en virusorsakad magsjuka hos iller. Båda två är varianter på ett Corona virus som drabbar de flesta djurarter.
Här kan man läsa lite grunder om ECE: http://www.ferretcentral.org/faq/med/green.html (http://www.ferretcentral.org/faq/med/green.html)
http://www.afip.org/consultation/vetpath/ferrets/ECE/ECE.html (http://www.afip.org/consultation/vetpath/ferrets/ECE/ECE.html)
http://www.peteducation.com/article.cfm?c=11+2071&aid=538 (http://www.peteducation.com/article.cfm?c=11+2071&aid=538)
Här är en svensk tråd om utbrottet vi har nu: http://www.iller.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=5d2650b2-e060-4ac9-871e-f47c2c972dff&GroupId=5c22221c-46b6-4930-8bb4-665a3d90a9eb&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ForumGroup (http://www.iller.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=5d2650b2-e060-4ac9-871e-f47c2c972dff&GroupId=5c22221c-46b6-4930-8bb4-665a3d90a9eb&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ForumGroup)
Har der været dokumenterede tilfælde af ECE i DK?
Har der været dødstilfælde i DK grundet mistanke om ECE, eller pga diarre?
Jeg syns det er skide godt at VIF giver folk mulighed for at trække deres dyr, samt betale penge retur ved evt mistanke :)
Jag tror att det finns ett stort mörkertal med antalet illrar som verkligen drabbas utav ECE, samt illrar som avlider pga av det (det är inte själva sjukdomen i sig som dödar egentligen, utan sviterna av den så som utorkning, organsvikt, blödande magsår)- ECE finns i princip alla länder, eller ja, snarare dyker upp i alla länder som har sällskapsillrar- Danmark är på inget vis undantaget. Men ja... tyvärr behandlas magsjukan oftast som något "fult" precis som en könssjukdom och många förnekar det in i det längsta. Jag förstår inte riktigt varför, men det anses fult att ha djur som drabbats av det. Sist det var en ECE epidemi i skandinavien så förnekade danskarna att det kunde finnas ECE i danmark, dödsfall bortförklarades och skyldes på E.coli, smittsamma magsår samt andra infektioner.... fall som tydligen var ganska så solklara ECE fall. Så ja... frågar man folk i Danmark så kommer det heta att man aldrig haft det ;) Vi har självklart även delvis samma situation i Sverige, även om majoriteten faktiskt numera har börjat förstå allvaret i det hela och börjat inse att det inte är något att skämmas för.
Jag vill poängtera att det alltså inte är fult att ha djur som drabbats utav ECE, det är inget tecken på att man är dålig illerägare eller gör något fel. Det är ett virus, och precis som alla andra virus (influensa, svininfluensan osv osv) så riskerar man att en dag få djur som drabbas i mer eller mindre grad. Vi kommer nog tyvärr aldrig bli av med det, och man behöver heller inte gripas av panik eller dylikt, de flesta djur som smittas klarar sig igenom det helt utan symptom eller bara lite dålig avföring (slemmig och grönaktig vanligtvis) men man behöver heller inte vara dum och utsätta sig för onödiga risker. Det är bra om man tänker extra mycket på hygienen när det pågår utbrott, man kanske inte ska låta sina illrar umgås med illrar man inte vet något om, man kan tänka sig för en extra omgång om man ska på träff och liknande. Tar man hem illrar från utlandet te.x där vi som inte bor där inte har samma koll på eventuella pågående utbrott, kan det vara bra att hålla djuret isolerat en tid och observera avföringen.
Der har været tilfælde af ECE I DK. Det kan jeg sige med sikkerhed, da jeg selv har haft ildere med det. Det er rigtig mange år siden og er ikke nogen af dem jeg har i dag. Dengang kom mine faktisk ikke i kontakt med andre ildere og hvor f... de fik det fra har jeg ingen ide om!! Men som sagt det er rigtig mange år siden, så jeg husker ikke alle detaljer (det er over 6 år siden med sikkerhed).
Citat fra: mette11 Dato 14. Oktober 2010, kl. 20:07
Der har været tilfælde af ECE I DK. Det kan jeg sige med sikkerhed, da jeg selv har haft ildere med det. Det er rigtig mange år siden og er ikke nogen af dem jeg har i dag. Dengang kom mine faktisk ikke i kontakt med andre ildere og hvor f... de fik det fra har jeg ingen ide om!! Men som sagt det er rigtig mange år siden, så jeg husker ikke alle detaljer (det er over 6 år siden med sikkerhed).
Tack Mette för den informationen, det visste jag inte att du hade haft!ca 6 år sedan stämmer rätt bra överens med den senaste epidemin vi hade i Sverige!
Det må være mindst lidt over 6 år siden, da det var Frederik bla. som blev ramt og han døde i sensommeren 2004. Hvornår han var ramt og hvornår det præcist var kan jeg ikke sige...men ja...det har været i Dk dengang. Jeg har ikke selv haft tilfælde siden, men andre må jo også have været ramt...
Tak for hjælpen Starshineferrets, det var lærerig læsning..
Nu blev jeg igen lidt klogere, på vores fantastisk dyr.
Jeg synes det er fint man man tager hensyn til farlige sygdomme, men jeg forstår nok ikke helt hvordan det fungerer i praksis? Skal man have sine dyr testet på det der franske laboratiorium som er det eneste i europa der kan teste for sygdommen? Er det ikke næsten dyrere end de penge man får tilbage?
Og hvornår kan man regne med ens dyr er smittede? Der er jo enormt mange der har haft kontakt i en eller anden grad med folk med smittede dyr. Jeg ved da at jeg har haft mine i en løbegård lang tid efter at nogle smittede dyr var der, og at mange har haft mere direkte kontakt, eller har dyr fra personer med smittede dyr.
Kan ildere ikke bære sygdommen uden at vise tegn? For hvem skal så lade sine dyr blive hjemme?
Det er ikke for at være besværlig, og jeg synes faktisk at det er godt man tager stilling til at nogen kan være tvunget til at melde fra af hensyn til andre. jeg tror bare ikke helt jeg forstår omfanget af dette tiltag, og om der er nogle anbefalinger i forhold til hvornår man ikke bør medbringe sine dyr, i forhold til at have været i kontakt med smittede?
Folk der tager meget på udstillinger og træf kan vel næsten ikke undgå at der har været en form forkontakt. Nu har jeg ikek selv haft mine med ti ltræf for nylig, men vi er da på vej på udstilling meget snart.
Citat fra: Anne Dato 14. Oktober 2010, kl. 22:07
Jeg synes det er fint man man tager hensyn til farlige sygdomme, men jeg forstår nok ikke helt hvordan det fungerer i praksis? Skal man have sine dyr testet på det der franske laboratiorium som er det eneste i europa der kan teste for sygdommen? Er det ikke næsten dyrere end de penge man får tilbage?
Og hvornår kan man regne med ens dyr er smittede? Der er jo enormt mange der har haft kontakt i en eller anden grad med folk med smittede dyr. Jeg ved da at jeg har haft mine i en løbegård lang tid efter at nogle smittede dyr var der, og at mange har haft mere direkte kontakt, eller har dyr fra personer med smittede dyr.
Kan ildere ikke bære sygdommen uden at vise tegn? For hvem skal så lade sine dyr blive hjemme?
Det er ikke for at være besværlig, og jeg synes faktisk at det er godt man tager stilling til at nogen kan være tvunget til at melde fra af hensyn til andre. jeg tror bare ikke helt jeg forstår omfanget af dette tiltag, og om der er nogle anbefalinger i forhold til hvornår man ikke bør medbringe sine dyr, i forhold til at have været i kontakt med smittede?
Folk der tager meget på udstillinger og træf kan vel næsten ikke undgå at der har været en form forkontakt. Nu har jeg ikek selv haft mine med ti ltræf for nylig, men vi er da på vej på udstilling meget snart.
Nu tror jag inte det här handlar om att VIF ska gå in och leka "polis" och bestämma om folk har smittade eller inte smittade djur. Utan det är ju helt enkelt något som är upp till var och en, om man själv anser att ens djur är smittade och man är villig att sätta dem i karantän. Gör man inte det, eller vill man inte det är det ju fritt fram att delta på utställningar. VIF erbjuder enbart en möjlighet för att få tillbaka anmälningsavgiften för dem som väljer att inte delta med möjliga smittobärande djur... vilket jag tycker är en fin gest, och ja... det är sådant som gör att vi kanske kan komma på rätsida med hanteringen av smittsamma sjukdomar i framtiden. Min fasa är vad som händer när vi börjar få in de sjukdomar som faktiskt är 100% dödliga i skandinavien (ok de finns redan men i naturen) och folk med smittade djur ändå väljer att delta på utställningar för att inte förlora pengar.... det skrämmer mig.
Tja, i mitt fall vet jag att mina illrar är smittbärare eftersom de dels har tagit livet av 4 illrar, samt smittat fler. Så ja... test eller inte test så bär mina på det nu, förutom det faktum att de själva haft symptom då. Och det hade känts lite fel att ta med mina när jag faktiskt vet svart på vitt att de har kostat andra illrar deras liv.
man behöver inte skicka prov till frankrike (som förövrigt inte kostar mer än ca 350 sek/iller), symptomer, uteslutningsmetod, kontakt med smittbärare samt sunt förnuft är ganska goda verktyg. Och som sagt... om man själv anser att ens djur är en smittorisk för andra illrar.
Glömde: Alla djur som komme i kontakt med smittade djur blir inte smittade... vissa blir inte ens smittobärare.
Men er risikoen for at de er smittede eller smittebærere ikke stor? Burde man så ikke teste sine dyr bare for at være på den sikker side?
Citat fra: Amazing Ferret Dato 14. Oktober 2010, kl. 22:37
Men er risikoen for at de er smittede eller smittebærere ikke stor? Burde man så ikke teste sine dyr bare for at være på den sikker side?
problemet är att man inte kan testa asymptomatiska djur på labbet i frankrike. Där kan de bara hitta aktivt virus. För att testa djur utan symptom krävs det att man skickar provet till Michigan i Usa, men ja.. Usas införselregler gör att man inte kan skicka biologiskt material hur som helst, utan det krävs att man förebereda proverna på ett speciellt vis för att avdöda viruset, och det har vi inte lyckats få någon i Sverige att hjälpa till med ännu :(
Ahh ok. Det er da trist man ikke har fundet ud af hvordan endnu. Det håber jeg snart de gør
Nu mente jeg som bevis sara for at få sine penge tilbage, ikke for at man selv ved det.
Jeg synes det er sørgeligt at dyr er døde af sygdommen, men hvis den virkelig anses som så farlig burde ikke også de der har hvalpe fra dig sætte deres i karantæne, og de som de hvalpe har leget med? Eller har du fået smittet ind senere?
Det jeg tænker er egentlig at så vidt jeg har fået at vide så er de dyr der er døde dyr fra et sted hvor ilderne ikke kommer meget i kontakt med andre. Det er virkelig synd for ejeren og smittede dyr og jeg synes det er klart man skal tage det alvorligt, men hvor mange af vores andres dyr er vel egentlig smittede i virkeligheden? og hvor farligt er det for de dyr der ikke har levet isoleret fra andre i flere generationer?
jeg synes det er fint at vif giver penge tilbage, og jeg forstår grunden til at du ikke kommer, da det også har noget med at respektere sine medmennesker at gøre (hende der har mistet). Men jeg mener også at denne tråd godt kunne være kimen til en måske unødvendig panik.
Det är inte speciellt svårt att få bevis. Efter att vi hade tagit alla möjliga parasit och bakterieprover på mina illrar som inte påvisade något som helst, fanns det i princip bara ECE kvar, och med tanke på sjukdomsförloppet hos dem som mina illrar har smittat, samt förloppet hos mina egna så konstaterade även min veterinär att det inte kan röra sig om något annat än ECE.
Hur folk väljer att göra med hänsyn till karantän är upp till var och en. Vet man att ens djur faktiskt har smittat andra djur, utan tvekan så anser jag att karantän nog inte är så dumt. Har dem inga symptom samt inte smittat andra djur de varit i kontakt med är det stor chans att de inte är smittobärare. Var och en får ansvara för sig själv helt enkelt och hur man väljer att göra.
Illrar som inte vistas isolerat, utan faktiskt är med på träff och utställning ibland har också avldidit av ECE så det är definitivt inte ofarligt. Fargligast är det för äldre och sjuka iillrar, medans valpar oftast brukar vara symptomfria eller få mycket lindriga symptom.
Jag tycker inte att ECE ska orsaka panik, MEN jag tycker absolut att sjukdomen måste tas på allvar, och inte bara sopas under mattan. ECE är ingen trevlig sjukdom, jag hade tur, och mina illrar var bara katastrofalt dåliga i magen i en månad men höll sig pigga och glada... men den oron jag hade av att inte veta hur jag skulle få stopp på diarreen samt vilka följd sjukdomar mina illrar riskerade att få önskar jag ingen. Och då var jag mycket lindrigt drabbad jämfört med andra. som ännu har illrar som inte är i närheten av att tillfriskna :(
Nej, vi kommer aldrig att bli av med ECE... så länge vi har sällskapsillrar kommer magsjukan att finnas och dyka upp med jämna mellanrum... MEN genom att prata om det, informera samt ta ansvar så kan man kanske minska ner på antalet smittade individer alternativt antalet individer som avlider. Vet man att ett 20 tal illrar senaste tiden drabbats av slemmig grön avföring te.x då kanske det är smart att inte ta med sina illrar på träff te.x närmsta tiden tills man ser att inga fler illrar drabbats. Som det är nu verkar viruset redan vara på tillbaka gång, och jag har inte hört om flera smittade illrar på ett tag. man behöver alltså inte spärra in sig själv och sina illrar på livstid, men man bör använda sunt förnuft helt enkelt.
Selvfølgelig skal man tage det alvorligt. Men som jeg ser det så
A. Sygdommen er farlig og alle der har været i direkte kontakt med dine dyr bør holde deres dyr i karantæne, herunder hvalpe fra dig.
B. Sygdommen er normalt ikke livstruende, men af hensyn til de dyr der er døde får man selv lov at vælge om man ønkser sine penge tilbage, og sætter sine dyr i karantæne. Som jeg ser det så er det den vi er ude i her.
det er også fint nok, jeg vil bare frem til hvad der gør sig gældende, man kan ligeså godt kalde en skovl for en skovl. Både fordi jeg synes det er forvirrende at så mange der har været i kontakt med dine dyr alligevel skal deltage hvis det virkelig var fordi man mente at sygdommen var en alvorlig trussel, og i forlængelse af det fordi der sidder mange og læser denne tråd, som ikke har fulgt debatten (som er foregået på udenlandske fora og privat på msn f.eks.) og som måske kan blive ret bange af at læse denne tråd.
jeg synes virkelig at det er fint at vif vælger at respektere de-nne situation, som jo også fylder meget i norge og sverige (vel mest sverige), den slags ting skaber bare hurtigt panik og jeg ser ikek rigtigt nogen grund til at det skal gøre det her, selv om man selvfølgelig ALTID skal tænke sig om når man tager til træf, og adlrig skal tage svagelige dyr med hvor der kommer mange fremmede dyr.
jeg synes dog at udstillinger generelt har et højt hygiejneniveau, så jeg er ikke bange for at tage mine med. Heller ikke selv om der kommer mange dyr som jeg ved har haft kontakt med eller kommer fra folk med smitte.
Citat fra: Anne Dato 14. Oktober 2010, kl. 22:46
Jeg synes det er sørgeligt at dyr er døde af sygdommen, men hvis den virkelig anses som så farlig burde ikke også de der har hvalpe fra dig sætte deres i karantæne, og de som de hvalpe har leget med?
Jeg tror jeg har været rigtig heldig. Jeg har jo to hvalpe fra Sara, og de har ikke vist tegn på sygdom eller symptomer overhovedet. De har også været med hjemme hos 5 personer, der også har ildere, for at lege, og ingen af de ilder de har leget med, har efterfølgende vist symptomer. Plus da jeg fik hvalpene hjem, havde Zefyr jo lige været igennem en stor operation, og havde derfor nedsat immunforsvar, og ville så ha været ekstra udsat. Men Zefyr har heller ikke vist nogen form for symptomer.
Så jeg ser ingen grund til, at holde mine dyr i karantæne, eller væk fra udstillinger og træf.
Men du har helt ret Anne, jeg håber ikke, at denne tråd vil skabe panik, det er der slet ikke nogen grund til. Hvis vi alle bare passer lidt på, og tager vores forholdsregler, for at passe på vores egne og hinandens dyr.
Men der er gode chancer for at dine dyr i virkeligheden har antistoffer imod det, også Zefyr. At alle vores dyr faktisk har det, i hvert fald os der ofte dltager i sociale sammenhænge hvor dyrene er en del.
jeg synes heller ikke der er nogen grund til at du lader hvalpene blive hjemme, men jeg ville heller ikek være bange hvis saras dyr kom. Jeg forstår godt hvorfor hun ikke tager dem med, og jeg synes også det er den rigtige beslutning. Som sagt så prøver jeg bare på at skrive det som jeg forstår det, så alle dem der ikke har været involveret i denne debat på den ene eller anden måde ikke bliver helt skræmt væk.
Jeg kunne ikke være mere enig.
Jeg synes heller ikke vi skal gå i panik, og vif har sendt noget info ud med smittefare, om hvad vi selv vil gøre som arrangøre, og anbefaler deltagerne at gøre, for at mindske smittefaren.
Men jeg er glad for, at der er kommet noget fokus på dette nu, så alle har mulighed for at stille spørgsmål, så der ikke skabes panik.
Har i det?
Citat fra: Anne Dato 15. Oktober 2010, kl. 09:03
Har i det?
Ja det har vi for over 1 mdr siden. ;)
Og jeg tror på, at tager vi alle vores forholdsregler, og holder en høj hygiene, så er der ingen grund til panik.
har fået den. Troede du mente for nylig.
Nu er ECE jo ikke nogen ny sygdom og den har været i Dk før og der må unægteligt være flere som har haft den herhjemme også. Jeg har som tidligere skrevet haft sygdommen hos mine dyr, men ingen blev alvorligt syge af den og alle kom sig rimeligt hurtigt. Det var mange år siden, men jeg kan rent faktisk stadig ikke forstå hvor smitten kom fra, da jeg dengang ikke havde nogen som helst kontakt med andre ildere eller ilderfolk.
Jeg ved ikke hvor let den sygdom rent faktisk smitter, om den er luftbåren eller hvad, men jeg ved med sikkerhed at mine ildere ikke mødte andre ildere dengang, så enten må en af dem hele tiden have båret på smitten og et eller andet har så udløst at det pludselig brød ud, eller også må de have fået smitten gennem mig, en anden person, eller mine forældres kat som ind imellem kom på besøg (aner dog ikke om en kat kan være smittebærer af ECE?).
Jeg er ikke ret nervøs for den sygdom og man kan aldrig vide sig sikker desværre. Men jeg tør godt have Sara i mit hus og havde hun valgt at tage sine ildere med til VIF, så måtte de også godt være her. Men mine ildere får aldrig lov til at møde ildere hvis ejer jeg ikke anser for at være en fornuftig person. Vi inviterer ikke fremmede folk med ildere herhjem. Dem som kommer her med ildere er kun folk jeg anser for fornuftige og som jeg ved tager deres dyr til dyrlægen ved enhver mistanke om sygdom. Det er ikke pga. ECE at jeg har det sådan, men ildere kan jo smitte hinanden med mange ting, både ufarlige og farlige, men den risiko mener jeg selv er betydeligt mindre når man nøjes med at omgåes fornuftige folk som ikke medbringer syge dyr. Der er jo altid en risiko for at dyr bærer på en sygdom uden at være syg, men for at undgå en evt. smitte med dette så skal man jo udelukke alle andre dyr end ens egne og selv dem kan man ikke vide sig sikker med jo. Desuden tror jeg det er sundt for dyrene at blive udsat for lidt fremmede bakterier.
Smittan är inte luftburen, utan den smittas genom kontakt med avföring eller andra kroppsvätskor MEN den kan verka luftburen eftersom den smittar oerhört lätt. Några av de illrar som smittades utav mina illrar hade ingen som helst kontakt med mina illrar. Mina illrar var på besök och befann sig i en valphage med presenning under. En av illrarna kom ut på golvet i ca 2 minuter. thats it. Senare på kvällen kom en utav illrarna som bodde där in i det rummet.. och utvecklade symtom innom ett par dagar (valphage och pressening var självklart borttaget då. Så har man smittobärande djur så kan man ge sig den på att det smittar lätt och snabbt. Alla valpar i en valpkull eller i ett hushåll behöver inte vara smittobärare överhuvudtaget. Men är dem det så lär man nog ganska snart märka det om man träffar andra illrar.
Antikroppar genom att tidigare ha varit i kontakt med viruset kan hjälpa till en viss del, men man får inte glömma att viruset hela tiden muterar, vilket gör att man inte kan räkna med att de har ett fullgott skydd. Jag är själv vad man skulle kunna källa för ett högriskhushåll, jag åker på de flesta utställningar men främst så importerar jag djur från olika länder, vilket gör att jag hela tiden utsätter mina illrar för främmande bakterier och eventuellt virus. Men bevisligen räckte inte det i mitt fall för att mina skulle bli symptomfria. Mina illrar smittade även ner andra innan de själva visat symptom.
Men nu handlar ju inte den här tråden egentligen om vilka som ska och inte ska sätta sina djur i karantän, utan det är helt enkelt meningen som information från VIF att de har gjort en regel ändring angående tillbakabetalning. Vilket jag tycker är suveränt ur smittskyddsperspektiv... för tänk som sagt vad som skulle hända om vi fick in 100% dödliga virus? Skulle någon våga åka på utställning då? Speciellt eftersom man så väl vet att många skulle strunta i att stanna hemma just för att man inte har "råd" att förlora pengar. För min del spelar det ingen roll, jag hade hållt mina djur hemma nu oavsett om jag fick pengarna i retur eller inte.
Jag tillhör inte dem som är övernojig med mina illrar, jag skyddar dem inte i onödan och brukar ta sjukdomar ganska så lugnt, men jag kan lova er att de senaste månaderna inte har varit roliga. Och ångesten över att veta att man är ansvarig för att folks älskade illrar har gått bort eller insjuknat lovar jag inte går att beskriva. Så om inte annat än av ren respekt för dem så väljer jag att hålla mina djur hemma.
Jeg synes godt nok det her er et svært emne og vil indrømme at jeg ikke helt kan finde ud af hvad jeg skal gøre med mine dyr. Jeg har jo også en hvalp fra Sara og så burde jeg måske blive væk. Men jeg kan bare ikke se hvor grænsen skal gå. For det er jo næsten umuligt at vide om ens dyr er smittebærer (tænker på alle andre ilder ejere i dk) og jeg tror der er langt flere dyr i dk der er bærer af den, end lige de dyr der kommer fra Sara eller har været i kontakt med dem.
Der har været rigtig mange der har haft dyr med dårlig mave her på det sidste, så hvis alle der har det skulle blive hjemme og alle de dyr de har været i kontakt med, så tror jeg faktisk ikke der kan holdes nogen udstilling. Der er jo altid mulighed for at ens dyr får noget med hjem som man ikke lige havde håbet på når man tager på udstilling og træf. Så hvor går grænsen?
Først vil jeg gi honnør til arrangøren om denne beslutning.
Når det gjelder smittefaren er jeg nok så rolig. Mine dyr skal omgås naturlig med de "farer" som nu engang finnes, fordi jeg er overbevist om at hvis man lader sine dyr leve mest naturlig så vil de utvikle motstandskraft overfor det som evt. vil smitte dyr som ikke har vært eksponert eller haft omgang med andre artsfrender.
Jeg får snart besøk af mennesker og ildere som skal på Viking Ildern, og våre dyr vil bli eksponert for både det ene og det andre, da de går fritt her, godtnok på skift pga. noen av dyrene bare vil slåss.
Jeg har også besøkt Sara for ikke lenge siden, hvor Malo og Emil var med, og de ble hurtig en del av en samlet ilderflokk som sov,spiste, lekte og slåss med hverandre. Ikke et sekund var jeg redd for at det skulle være "farlig" for da ville jeg bare ikke kommet på besøk.
Jeg har den dypeste respekt for de som velger annerledes, jeg synes kun at det er til alles beste hvis vi kan være åpne om våre holdninger til dette. Det gavner ingen at vi overreagerer, det vil kun skape unødvendige bekymringer som ikke er nødvendig.
Som menneske er jeg av samme opfatning, man får som oftest en omgang influenza en gang i året, og siste vinter var det noe som pipfuglene var skyld i. Her i Norge var myndighetene helt hysteriske, vi skulle massevaksineres og over 35.000 mennesker ville kanskje dø...det ble "kun" 14 som døde av det..og selvfølgelig er det tragisk for de familiene som mistet noen. Jeg ble også syk, og det tok et par uker før man var på beina igjen, men nå vet jeg at jeg ikke blir syk av dette virus igjen.....
mvh
Lars